Foto: Hjalmar Thulin
Tillägg 2021-04-30: Vår överklagan nämns i MT-artikel.
Ursprunglig publicering: 2020-05-25
Redaktion: Catharina Andersson och Jan Bertilsson
Granskningsremiss Detaljplan för del av Lillängen 2:1 och 6:1
KS 2016/419 (se plankarta)
Mariestads kommunstyrelses arbetsutskott lämnar förslag på detaljplan för Lillängen 2:1 och 6:1 för granskning. Mariestads naturskyddsförening vill lämna följande synpunkter på förslaget.
Lillängsskogen är ett viktigt område för närrekreation. Ca 5000 personer, nästan en tredjedel av tätortens invånare, bor i direkt anslutning till skogen som också fungerar som grönstråk mellan bostadsområdena. Området används för motion men även som skolskog.
I den befintliga detaljplanen (nr 435) över Lillängsskogen hänvisas det till en text i en annan detaljplan; den över Johannesberg. Denna text tar dock direkt avstånd från tanken på byggnation i området p.g.a.de höga naturvärdena och att skogen verkligen används av allmänheten.
Naturvårdsverkets metod för bedömning av värde av tätortsnära grönområden och skogar ger vid handen att Lillängsskolen kan tillhöra ett klass A område d.v.s. ett område mycket värt att spara. Området utgör såväl ett bostadsnära grönområde som rekreationsområde i staden. Det innehåller skyddsvärd natur och det är en förbindelsekorridor mellan Madlyckan/Högelidsområdet och Grangärdet.
Den naturvärdering som genomförts känns otillräcklig då den inte överensstämmer med de iakttagelser som gjorts av växtligheten i området samt är gjort under en årstid då det är svårt att avgöra vilken flora som finns i området. Det framhålls också i beskrivningen att värderingen inte lever upp till den standard som kan krävas. Den överensstämmer inte heller med den inventering som gjordes 1989. I den inventeringen framhålls de grova tallarna, hasseln och lövskogskänslan i området. Den naturvärderingen kommer fram till som slutsats att området bör skyddas mot exploatering och att en skötselplan bör upprättas. Av särskilt värde framhåller man är att bevara gammelskog och hagmarksrester samt att upprätta slutna hasselpartier i den norra ändan. Detta till trots så är slutbedömningen i den nu gjorda naturvärderinge att
”Lillängsskogen ligger på gränsen till värdetrakten Östra Vänerns skärgårdsskogar där tallskogar är en viktig skogstyp (Länsstyrelsen 2019a). En analys bör göras som klargör hur och om Lillängsskogen bidrar till ekologisk funktionalitet andra tallbestånd i värdetrakten. Detta kan göras med täthetsanalys och konnektivitetsanalys av tallbestånden i Mariestads kommun – särskilt med en inzoomad presentation av stadsnära bestånd.
Mariestad saknar en heltäckande inventering av skyddsvärda träd i tätorten. Vid olika typer av planering liksom vid landskapsekologiska täthetsanalyser och konnektivitetsanalyser är ett sådant inventeringsunderlag värdefullt.
Lillängsskogens bidrag till olika ekosystemtjänster bör också utredas.”
Det blir tydligt i granskningen av detaljplanen för Lillängsskogen att det saknas en grönyteplan i Mariestad och att grönytor inte renderar ett högre värde i stadsplaneringen. Målet att bygga 2000 nya bostäder i Mariestad får ha ett högre värde än att skydda natur, rekreationsområden och tätortsnära natur. Vikten av spara skog/parkmiljöer som gröna lungor i stadsmiljön står inte lika högt på agendan. Lillängsskogen utgör ett av de nu allt färre stadsnära skogspartierna i Mariestad. De naturnära skogsområdena hjälper till att hantera utsläpp av koldioxid från trafik, minska trafikbuller och upprätthålla den småskalighet i boendemiljön som är Mariestads största tillgång och kännetecken.
Med tanke på Stockholmsvägens täta trafikflöden såsom den huvudsakliga infarten till Mariestad norrifrån är det särskilt viktigt att se naturen som en tillgång för att uppehålla en god stadsmiljö. Våra ”gröna lungor” är det som ger oss god luftkvalitet och fågelsång istället för trafikbuller.
Under coronapandemin har vi också ytterligare sett värdet av att ha naturen så nära att alla lätt kan gå ut i naturen och få både frisk luft, rörelse och stimulans utan att befinna sig bland andra människor. När vi ska undvika allmänna kommunikationer måste naturen finnas nära även för de som inte har/inte längre har bil men som ändå vill komma utanför bostaden.
Med tanke på ovanstående syns det som ett bättre alternativ att öka tätheten i området Sjölyckan där all naturlig skog redan avverkats och den naturliga miljön förstörts än att skövla fler tätortsnära skogsområden i tätorten. Den grön och blåyteplan som kommunen säger sig ha för avsikt att genomföra behöver genomföras innan man har exploaterat de befintliga grönytorna och inte efter då inget längre går att återställa.
Kommentera